Skaraborgs Regementes Kamratförening

Om kamratföreningen

Skaraborgs Regementes Kamratförening bildades 4 juli 1931 i samband med regementets 300-årsjubileum. Syftet var att bilda en länk mellan olika årsklasser och mellan befäl och värnpliktiga samt att vårda traditioner och minnen.

Sedan 1977 är föreningen också traditionsbevarare för det 1927 indragna Kungl Västgöta Regemente.

Föreningen syfte är att verka för ett starkt försvar och en god försvarsvilja och att vårda Skaraborgs och fd Västgöta regementens traditioner och minnen.

Föreningen är öppen för alla som har ett intresse för Sveriges försvar, Skaraborgs regemente och föreningen och dess syfte.

Ordföranden har ordet

Intervju med Kamratföreningens ordförande överste Ronald Månsson.

Vem är Du?
Jag är född 1956 i Kristianstad, uppvuxen strax norr om Motala. Bor idag i Varnhem, gift sedan 1982 och far till två utflugna söner. Varnhem i Valle härad är en fantastisk plats att bo på, med både natur och kultur nära inpå.

Vad gör Du när Du inte arbetar?
Läser skönlitteratur, pysslar mycket i trädgården och växthuset när det är säsong. På vintern tar jag fram min frimärkssamling där jag särskilt intresserar mig för Skaraborgsstämplar. Litet föreningsliv räcker tiden i regel till, också.

Hur har Din militära bana sett ut?
Jag ryckte in 1975 som PBS-elev på strv 103 vid P 4. Efter aspirantskolor vid dåvarande Pansartruppernas Kadett- och Aspirantskola (PKAS) i Enköping och genomgången Karlberg anställdes jag som löjtnant 1978. De första åren var jag plutonchef ställföreträdare och plutonchef vid 3. kompaniet och PS/9. kompani.
Efter kaptenskursen (PTSR) gjorde jag den första av tre krigsförbandsövningar (KFÖ/GKÖ) på stridsvagnskompani. Två år arbetade jag som lärare vid Officershögskolan på PS. Efter genomgången MHS var jag ställföreträdare och kompanichef på 4. och 3. komp.
Efter stabskursen 1990-92 var jag bland annat kurschef vid PS och gjorde sedan aspiranttjänstgöring vid Försvarets Materielverk, Arméstaben och slutligen 3. fördelningen som då var lokaliserad till T 2 kanslihus. Min sista befattning vid fördelningsstaben var fördelningskvartermästare (chef sektion 2/3). Vid nedläggningen 1997 flyttade jag till PB 9 som stf brigadchef, tillika grundutbildningsbataljonchef. Därefter följde sektionschefsbefattningar i Högkvarteret, och år 2000 utnämning till brigadchef vid PB 9. Därefter följde en ny sejour i Stockholm som chef för arméavdelningen. 2006 till 2007 har jag haft befattning som övningsledare för arméslutövning 2007 med placering vid Markstridsskolan.

Jag har under hela tiden kunnat bo kvar i Skaraborg, även om det har blivit c:a sju års tågåkande.

Har Du tjänstgjort utomlands?
Tre utlandsmissioner har det blivit. Den första vid BA 03 1995 då Skaraborgsbrigaden var ansvarig, jag fick med kort varsel hoppa in som ställföreträdande stabschef. Andra halvåret 2005 var jag i Kosovo som chef för Joint Implementation Commission med uppgift att ansvara för NATO-styrkan KFOR kontakter med Serbien-Montenegro. Under hösten 2006 var det återigen dags för ett snabbt inhopp, nu som operativ chef (ACOS J 3) i Europahögkvarteret för EU:s operationer i Kongo.

Hur ser Du på Kamratföreningen?
Jag läste en gång en liten skrift som heter ”Till Skaraborgs regementes soldater”, tryckt 1968. Där står det att Kamratföreningen ”verkar för sammanhållning och gott kamratskap mellan nuvarande och förutvarande personal vid regementet, och vårdar traditioner och minnen”. Detta tycker jag är en bra och i allt väsentligt giltig beskrivning. Kamratföreningen är till för alla som har anknytning till regementet oavsett om tjänstgöringsplatsen är Skredsvik, Älvdalen, Kvarn eller Skövde, oavsett om man är värnpliktig, civil, officer eller anställd soldat. Det finns således en stor rekryteringsbas att få nya medlemmar från. Dessutom bjuder kamratföreningen på en hel del intressanta aktiviteter.