Bakgrund

Under senvåren 1629 anlände generalen Hans Georg von Arnim till Preussen med en häravdelning på 5000-6000 man kejserliga trupper utsända av Wallenstein för att bistå polackerna i kriget mot Sverige. Trots osämjan mellan von Arnim och den polske befälhavaren Koniecpolski så beslutar de sig för att gemensamt angripa Marienburg som är svenskarnas huvudläger i området och en av Gustav Adolfs viktigaste befästa läger. Den 10 juni går von Arnim över Weischel vid Graudenz med sin kår och rycker fram mot Marienwerder där fältmarskalk Wrangel står med en ryttarkår om 4200 man.
Koniecpolski rör sig norr ut längs Weichsel med 3000 polska ryttare. Samma dag lämnar Gustav Adolf Marienburg för att förstärka Wrangel med 1300 musketerare och 1300 ryttare och når fram dagen efter. De båda rycker den 12: e juni fram mot von Arnim som dock upptäcker de framryckande svenskarna och slår till reträtt. Medan Gustav Adolf avvaktar den vidare utvecklingen från sin bas vid Marienwerder förenar sig von Arnim med Koniecpolski den 15 juni och de två går norrut.

(Se överarbetat utdrag ur Berättelser ur svenska historien av C. Georg Starbäck från 1885 och  Kungl. Västgöta Regementes Äreminnen av kapten Henrik Malling från 1919 nedan)