Skaraborgs regementes historia

Skaraborgs regemente härstammar från de fänikor som på 1500-talet sattes upp i Väster­­götland och bestod som mest av 9 fänikor år 1565. Huvuddelen av dem deltog i belägringen av den danska fästningen Varberg 1565. Vid stormningen av Narva år 1581 deltog bl.a. Anders Anderssons fänika uppsatt inom Skaraborgs län. Därför har Skaraborgs regemente segernamnen VARBERG 1565 och NARVA 1581 på sin fana.

År 1617 bildades ”Westgjöta Storregemente till Hest och Foot” av de fyra västgötafänikorna och en dalslandsfänika, varvid fänikorna började benämnas kompanier. 1624 delades storregementet upp i tre regementen om vardera åtta kompanier om 150 man.

År 1631 överskeppades Bengt Pedersson Pilefelts skvadron om fyra kompanier till Pommern. Skvadronen bröts ut ur Nils Ribbings regemente vilket sedermera blev Älvsborgs regemente. Pilefelts skvadron utökades snart till ett regemente om åtta kompanier och omnämns i 1634 års regeringsform som ”det andre Vestgöte regementet, därunder hörer Scharaborgs län”. Det är alltså sedan 1631 som Skaraborgs regemente kan räkna sina obrutna traditioner.

Regementet deltog i hela trettioåriga kriget och fick då segernamnen LÜTZEN 1632 och LEIPZIG 1642. Under Karl X:s krig i Polen deltog en skvadron ur regementet och efter hårda strider slogs den polska hären vid WARSCHAU 1656. Danskarna försökte 1675-1677 att återerövra de södra landskapen. Regementet deltog i försvarsstriderna och har därifrån fått segernamnen LUND 1676 och LANDSKRONA 1677. Dessa fem segernamn finns också på regementets fana

I samband med inrättandet av Indelningsverket år 1685 erhöll regementet namnet Skaraborgs Läns regemente. Regementet överskeppades år 1699 till Svenska Pommern och förlades i Wismar. År 1702 flyttades regementet till Polen där det var med i alla Karl XII:s slag. 1707 påbörjades marschen mot undergången i Ryssland. Vid MALATITZE 1708 deltog regementet med stor tapperhet och ganska stora förluster varför det finns som sista segernamn på Skaraborgs regementes fana. Regementet genomled därefter en hemsk vinter med stark kyla och vid Poltava 1709 gick regementet till strid med endast en svag bataljon om ca 500 man. Många av dessa stupade och endast ett fåtal undvek fångenskap. Regementet hade förötts och fanns ej mer!

År 1710 hade ett nytt Skaraborgs regemente satts upp som förlades i garnison i Wismar. 1717 var regementet med i Karl XII:s fälttåg mot Norge och deltog i belägringen av Fredriksten där kungen dödades den 30 november 1718. År 1741 började hattarnas krig mot Ryssland varvid regementet 1742 beordrades ombord på arméns skärgårdsflotta. Några ryssar mötte de aldrig och inte ett skott avlossades. 752 man av de 1155 som äntrat de sex galärerna dog av sjukdom. Regementets största förlust någonsin – långt större än förlusterna vid Poltava!

Under sjuårskriget stred Skaraborgs regemente på kontinenten söder om ön Usedom. 1788 anföll Gustav III Ryssland och Skaraborgs regemente beordrades försvara gränsen mot Norge men överfördes 1789 till Finland och deltog i strider vid Kymmene älv. Efter att ha reorganiserats efter förlusterna i 1808-1809 års krig mot Norge deltog Skaraborgs regemente i Nordarméns krig mot Napoleon år 1813 under ledning av kronprins Carl Johan. 1814 var regementet åter på svensk mark och därmed sattes också punkt för regementets deltagande i strider på kontinenten. 1814 marscherade regementet åter mot Norge för att säkra Kielfredens beslut om anslutningen av Norge till Sverige. Via Prästebakke och Rakkestad hamnade Livkompaniet i strid med en mindre norsk styrka vid Askim. Skotten som där avlossades var de sista från regementet i strid mot rikets fiender.

Våren 1848 överfördes den ena av regementets bataljoner till Danmark för att bistå danskarna i Slesvig-Holsteinska kriget mot tyska separatister i hertigdömet Slesvig-Holstein och deras tyska bundsförvanter, framför allt Preussen, men regementet blev aldrig inblandat i några strider. Det närmaste som Skaraborgs regemente därefter kom kriget, var kommenderingen 1905 till norska gränsen i samband med unionsupplösningen.

Under mellankrigsperioderna begränsades de indelta soldaternas ordinarie tjänstgöring till de årliga regementsmötena om 15 dagar, vilka ibland inställdes helt. Dessa möten skedde sedan 1696 som regel på Axevalla hed som övergavs i samband med att de nya kasernerna var klara i Skövde 1913. Under 1800-talet deltog också stora delar av regementet i arbetskommenderingar såsom byggandet av Göta Kanal och fästningsarbeten i landet.

1939 erhöll regementet en pansarbataljon från Göta livgarde, I 2, i samband med att det regementet lades ner och Skaraborgs regemente, I 9, omorganiserades 1942 till Skaraborgs pansarregemente, P 4.

Regementet återtog 1963 sitt gamla namn, Skaraborgs regemente och slogs 1974 samman med Skaraborgs försvarsområde, varvid man erhöll beteckningen P 4/Fo 35. När regementet den 31 december 1997 avvecklades som försvars­områdesregemente omorganiserades det under det nya namnet Skaraborgs regemente och Skaraborgsbrigaden, MekB 9.

Då brigaderna och försvarsområdena avvecklades år 2000 omorganiserades regementet och återfick sitt gamla namn, Skaraborgs regemente, P 4.